I helgen var jag i Oslo och hälsade på en polare. Det var full rulle hela helgen med besök på gamla klassiker som Den Gode Café, Qba, Garage men också nya bekantskaper som Johns, den nybyggda operan och lite annat smått o gott.
Det är nu snart 4 år sen jag bodde i Oslo och det har hänt en del sen sist, men samtidigt är det samma gamla härliga Oslo. Jag gjorde faktiskt så att jag lämnade min dator hemma och därav vart det lite snålt med bloggande.. Som tur var hade jag min iPhone med mig så internet-abstinensen kunde stillas en aning!
När jag var i Oslo så vart det lite bakfylletittande på TV och jag hann då inse hur otroligt dålig norsk TV-reklam är. Det är otroligt vad det finns mycket skit som produceras. Det är ju inte bara i Norge, utan vi har det så klart här i Sverige också… Med mina minnen från TV Norge och Norska TV3 så vart jag väldigt glad idag när jag läste Resumé och inser att det såklart görs en del rätt bra reklam för Norge också. Det är roligt också att det är mycket svenskt bakomvinnarbidragen i den norska tävlingen “Gullblyanten“.
Tele2’s reklam om att det är svårt att låta bli att ringa när det är så billigt är ju faktiskt välgjort;
Det här är rätt grymt. Hovet informerar via sin Youtube-kanal om förlovningen mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.
Det bästa i inslaget måste helt klart vara när Daniel (PR-tränad?) läser halvt om halvt från sina stödord på pappret. Man märker helt klart att det är stämning i rummet när man tittar på hans fötter som smånervöst dansar under bordet. Det är inte för inte som man får ett leende av den här!
När det kommer till pengar och makt slutar man aldrig förvånas. Vi människor är i grund och botten förmodligen mest rädda och försöker därför skapa någon slags balans tillsammans - vilket har gjort att vi lever i en apparat som kallas socialisation.
I Sverige har vi ett (på gott och ont) system som gör att vi betalar vår skatt och kan på så vis ta del av samhällets tjänster i de fall vi behöver. I Sverige har vi också statlig television som finansieras av en licensavgift som sköts av Radiotjänst. Vi människor som växt upp med fler kanaler än SVT1 och SVT2 lever under helt andra premisser än våra tidigare generationer. Vi har på bara några årtionden förändrat våra livsvanor och vår kulturkonsumption. Internet är för oss svenskar idag en självklarhet och att zappa mellan minst 5-9 kanaler på TV’n tillhör vårt nya sätt att titta på TV.
I takt med teknikens framskridande och möjligheterna att kombinera internet+tv har våra TV- och internet-vanor sammanflätats till att vi nu använder internet i allt högre grad för att titta på rörlig media (se t.ex. Mindparks inlägg idag om rekordsiffror för online-video). SVT lanserade för inte så länge sen sin fina tjänst svtplay där vi internetanvändare kan titta på SVT-produktioner i hög kvalité. Hurra-ropen har varit många och framtiden såg ljus ut för ett SVT som brottats med tittarsiffror under en lång lång tid.
Idag kunde man dock läsa på IDG att SVT vill få ut allt sitt material på webben med hjälp av schweizarna zattoo. Det innebär kort och gott att varje unik dator blir en tv-mottagare och är därmed licenspliktig. IDG-artikeln talar främst om licensavgifter på stora företag med många datorer som kan stå företagen dyrt. Men jag tycker det ligger något mer i botten här. Är det här rätt väg att gå? Hur många gånger har inte fildelning och internets framtid diskuterats över kaffekoppar, sänglampor, matbord, bloggar (FRA-debatten), internet-forum, msn-chattar m.m.
Hur vill vi att vårt internet-användande ska se ut? Hur kan vi få vårt samhälle att fungera i “den nya världen” som IT trots allt symboliserar i våra liv? Kan vi påverka statliga institutioner på ett sätt som får den lilla människan att känna sig delaktig och rättfärdigad?
Frågorna blir många, och förmodligen är det ungefär liknande frågor som alltid ställts sedan samhällets begynnelse. En sak som jag tror jag kan besvara redan nu, är att vi som använder internet är beredda att kämpa för vår sak. SVT bör fundera en eller två gånger extra på vilket sätt dom vill arbeta - Med eller mot tv-tittarna/användarna.
Jag läser en massa bloggar via RSS och är det något som verkligen går mig nerverna är det när ett Youtubeklipp i en rss-ström 8 inlägg bakåt i tiden börjar spela automatiskt. Det är lite som att kolla på en film och bli avbruten av reklam på 20 nivåer för högt ljud. Nä, nån måtta får det ända vara.
Ja, eftersom det är intressant med allt som händer på den digitala sfären måste jag ju såklart nämna lanseringen av svenska Youtube.
Det enda vettiga jag lyckats förstå av den svenska versionen av Youtube är att det finns ett mer lokalt förankrad möjlighet för Google/Youtube att erbjuda annonsplats för svenska företag (och på så sätt tjäna pengar), och att det i viss mån finns en möjlighet att uppladdningen av videos från det lokala land där Youtube slagit sig ner kommer öka.
I övrigt spelar det väl mindre roll för svenska Youtube-surfare om det är en svensk eller allmän version av Youtube dom besöker. Det är väl snarare så att om materialet på svenska Youtube kommer vara förhållandevis försvenskad kommer vi bli än mer inhemska i vårt nordliga land. Nä, jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Det kanske blir bra hur som helst.
Det som förvånade mig är hur enkel och dålig(?) deras intro-video är. Är det ett medvetet val att ha kass kvalité på personerna filmade med en handkamera? Eller är det bara så att det fanns en begränsad budget och kort om tid? Min spontana tanke är att det säkert är medveteten för att vara i sann hemma-gjord-film-upp-på-youtube-stil. (Ja visst, själva introt i introt är ju trevligt så det får dom tummen upp för).
