I förra veckan landade t-shirt nummer #44 från T-post och temat var relationen mellan finanskrisen och dödsstraff. Trycket är sjukt snyggt och varje gång man bär t-shirten så finns det alltid någon som kommenterar hängsnaran och vips så förklarar man motivet och anledningen.. Och det leder ju oundvikligt till frågan - Hur får man fram ett politiskt budskap? Med en t-shirt såklart. =)

i DN idag kan man läsa att svenska Annika Östberg nu befinner sig i ett svensk fängelse efter att ha avtjänat ett livstidsstraff vid ett fängelse i kalifornien. DN’s artikel handlar om att flera fängelser och delstater i USA nu minskar antalet fångar som en följd av ekonomiska åtstramningar (ja, typ “finanskrisen”).
Det kan ju låta smått absurt och overkligt att hela systemet kring rätt/fel, olagligt/lagligt påverkas så starkt av lågkonjukturen. Man blir nästan rädd. Men förmodligen inte så rädd som folk i kalifornien som nu kommer få gå på samma gator som de 40 % av fängelsefångar som nu ska släppas ut. Ja, det är ju självklart - det är bara fångar som “inte anses utgöra någon risk för samhället”. 58.000 personer som inte anses utgöra någon risk för samhället. Galet? Ja du… kanske en och annan galning bland 58.000 är nog inte otroligt.

4 KOMMENTARER

T-post är ett svenskt företag som gör en lite annorlunda grej. Dom säljer t-shirts till medlemmar. Var 6:e vecka (ungefär) så kommer det en t-shirt - bokstavligt talat - rätt ner i brevlådan. Du bestämmer inte själv tryck eller färg, du får bara ta emot det dom skickar dig. Och det är hur skönt som helst!

Jag tycker T-post verkligen visar vägen för hur ett företag i klädbranschen kan funka. Dom har en relation med sina kunder, och som kund får man sig att känna sig speciell. Här finns lilla jag och får vara en del av nånting riktigt schysst. Det är en speciell känsla som få företag klarar av att leverera.

T-shirt är en sann klassiker. Det finns förmodligen miljarders och åter miljarders olika tryck och motiv. Jag har en gammal förkärlek till t-shirts och det var med glädje jag tog emot min första t-shirt igår kväll efter jobbet. Glad i hågen kastar jag på mig mitt nya stycke identitet och upplever en känsla som jag tror är sjukt vanlig vid postorder. “Den satt ju sådär” tänkte jag och kollade mig i spegeln. Trots en tydlig storleksmodell lyckas jag inte pricka rätt storlek till min kropp. Plötsligt hör man sig själv säga “Njae, men det var väl inte så farligt.. eller?” och tittar frågande på sin respektive (i mitt fall). Men som tur är inser jag att det faktiskt går att skicka tillbaks varor man beställt över internet och bestämmer mig för att maila till T-post.

Så här såg mitt mail ut:

Vad ska man tro nu då? Hur kommer dom hantera det här? Man får bara hoppas på ett svar i stil med “Självklart fixar vi biffen” och informerar mig om hur deras ordersystem funkar.

Förresten, ska du besöka t-post rekommenderar jag varmt att du öppnar ett nytt fönster i din webbläsare. Dom har satsat på en funktion som anpassar webbfönstret efter deras design. Sjukt irriterande 90-talsteknik.

3 KOMMENTARER